18 juni
18 juni 2013 va värsta dagen i mitt liv!
Min prinssesa var tvyngen att lämna oss.
Fick göra det värsta beslutet jag någonsin behövt ta! Att ta ett beslut att låta de bästa som finns i ens liv somna in för gott, det vill man inte vara med om någonsin! De värsta som hänt och de har jag behövt gå igenom i mitt liv!
Att säga hejdå till sin BÄSTA v'än/ en familjemedlem! Att lixom ta ett besluta att den ska dö lixom, hör ni? de är så sjukt!
Hon och Elsa räddade mitt liv för 2 år sedan! och nu finns inte en av dom två kvar vid min sida!
Jag älskade/älskar henne över hela mitt hjärta!
Men nu får hon va på dom gröna öppna gräsängrana och springa som en galning med dom andra hästarna! Tävla och allt hon gör! Hon får hållakoll på mig där uppefrån, hon får vaka över mig, hon får hälsa på mig och de andra hästarna, hon får va fri från sjukdom och lidande, från all medecin och bråk med mig med att få i henne de<3
Men älskade Lillan jag glömmer dig aldrig för du är speciell för mig och så kommer de förbli i all evighet!
Jag kan inte beskriva hur jag känner, hur jag tänker. INGEN, jag menare verkligen INGEN kan säga att dom vet hur jag känner för ingen vet hur någon anna känner! men de är bara jag som vet hur jag känner och dom kan jag inte förklara för någon men kan säga så att mitt hjärta är krossat i 1000 tals bitar och kommer aldrig någonsin bli helt igen! Du är sååå jävla fucking jävla obeskrivligt allt de hära, ingen kanske fattar vad jag skriver här men jajaj.
Lillan, jag kan se dig framför mig hela tiden när jag vill, när jag sitter på en buss, ligger i min säng, ser på tv, är med kompisar, ute och rider, över allt kan jag se dig framför mig! kan se hur du går mot mig i hagen, hur du kommer runt ett hörn och kollar på mig, hur du springer på dom öppna ängarna, hur du tävlar, när du äter gräs, tar och bestämmer i hagen och är boss, över hallt när som helst! sen kommer nästa sak när jag ska föröka klappa dig varje gång jag ser dig och märker att det är luft jag rör., jag rör inte din päls, då kommer tårarna igen! men är ändå glad för jag vet att du ändå är med mig hela tiden<3
Vet oxå att du har det bättre nu utan allt lidande du behövt gå igenom sen oktober 2012!
Min kompis sa en gång till mig ¨När dimman lägger sig på ängarna så är det änglarna som dansar för oss.¨ och de är där du är nu när dimman lägger sig på våran gård. då kommer jag se dig finaste Assa! <3
Desutom är du intatuerad på min arm och det är bara du och Elsa som kommer vara intatuerade på min kropp av djuren, för ni är mina hjärtslag nu och föralltid!<3
Älskar dig min finaste ängel!
Som jag säger, vi möts igen på andra sidan!
Saken är bara att jag vill möta dig nu! men kämpar för att vara kvar! måste vara här för Abbe, Elsa och Carra nu och så ska jag leva för dig!
Lite kortfattat om den första veckan bara!
Dom 2 första dagarna grät jag regelbundet!
Låg i mitt hus och bara grät hela tiden! tåraran kunnde aldrig sluta rinna ner från min kind! <3
3 dagen då va jag oxå leden såklart men grät bara 2 gånger, de var lixom slut på tårar men då hade jag allt inom mig istället! gick och slog i saker, kolla på bilder och trodde att när jag går ut igenom dörren och mot hagen så står du där och kollar på mig. va lixom helt säker på att du fanns där hela tiden! och 3-4 dagen va jag tvungen att rycka upp mig för att Carra och Abbe oxå blev deppiga eftersom att jag bara låg inne i sängen regelbundet i 3 dagar utan att vara utomhus, då var jag iaf tvungen att visa mig stark och ta tag i allt och rida abbe och hålla på med hästarna fast de gjorde så jag blev glad ändå så<3 men efter 8 dar då jag ryggt upp mig lite så började jag sommar jobba och bott hos min brorsa så inte varit hemma så när jag kommer hem på fredag blir de nog jobbigt igen.
Det går fram och tillbaka
Det går fram och tillbaka hela tiden! kan var glad sen heltplötsligt börja gråta för att jag börjar tänka på Henne! gråter minst 1 gång om dagen sedan hon fick somna in!
känslan
Känslan av att aldrig kunna pussa henne mera, att aldrig klappa henne, att aldrig fläta hennes mann och svans, aldrig mera hoppa upp på henne, aldrig mera stegra me henne, aldrig mera gasa på en lång väg, aldrig sitta på hennes rygg och skritta och njuta, aldrig mera trava på henne, aldrig mera galoppera med henne, aldrig mera tävla med henne, aldrig mera ramla av henne, aldrig mera bråka med hennne för att vi båda va så jävla envisa och ville ha på vårat egna sätt, aldrig mera springa ut i hagen och ba slänga sig på henne utan att hon gjorde något dumt, aldrig mera hoppa med henne, aldrig mera va helt jävla galen med henne, asså allt gör så ont! en smärta som oxå är obeskrivlig!
Bara så ni vet så va vi lika som bär!
Skillnade va att jag är människa och hon häst! Annars lika som bär!:)
Och jag va så jävla stolt av att visa upp henne för folk även när hon bråkade som fan med mig! Va så sjukt jävla stolt att jag va hennes ägare!
När jag köpte henne för mina egna pengar<3 inget jag förlorade på någotsätt<3 jag har bara vunnit på de, vunnit min kärlek.
Bara så ni vet så ÄLSKAR jag den här damen så otroligt mycket och ingen tar någonsin hennes plats och det kan jag LOVA er alla på den här världen att det är säkert till 1 miljons %.
Puss och godnatt mon finaste ängel!
Tack för att du bidrar med din åsikt till detta inlägg